Dramaturgi och sidohandlingar är viktiga delar av skrivhantverket som du behöver känna till och ha förståelse för, för att fånga in och hålla kvar läsaren. Här får du några tips om vad du behöver tänka på.
Har du koll på vad dramaturgi innebär och hur du kan använda just dramaturgi, liksom sidohandlingar, till din berättelses fördel? Genom en dramaturgisk kurva, eller flera, kan du driva upp spänningen emellanåt samt gå ner i tempo ibland för att låta läsaren landa i lugnare partier. Det blir lite som en berg-och-dalbana.
Dramaturgi kan förklaras utifrån att:
1) Någon sorts konflikt eller svårighet uppstår.
2) Denna måste huvudkaraktären och andra karaktärer agera utifrån.
3) De måste hitta en lösning för att komma vidare.
Om du skriver en genre-roman, det vill säga t.ex. deckare, feelgood, fantasy, romance eller spänning, då är det bra att utgå från att berättelsen behöver innehålla ett visst antal större vändpunkter som driver handlingen framåt samt ställer saker på sin spets.I en deckare behöver mördaren fångas, och i feelgooden behöver det finnas ett lyckligt slut. Det hör till genren. Däremellan bygger du berättelsen utifrån en dramaturgi som ofta består av tre eller fyra akter (det finns även de som utgår från fem) och grunden kan se ut så här:
Första akten: Inledning, Läsaren får en förståelse för karaktärerna och dilemmat, De börjar orientera sig framåt, famlar och försöker hitta fotfäste, en lösning. Handlingen utvecklas och breddas, blir mer komplex.
Andra akten: Mitten tar så att säga vid en bit innan mittpunkten och avslutas i samband med tredje akten. I andra akten blir karaktärerna mer reaktiva från att varit mer orienterande och osäkra. Andra akten delas ibland upp i två, och kallas akt 2a och 2b. En del tycker det är lättare att se mitten då.
Tredje akten: Här stegras handlingen mot Slutet och startar strax efter tredje vändpunkten och avslutar berättelsen, ofta med en kort avrundning.
Sidohandlingar
I en berättelse finns ofta även sidohandlingar, det vill säga en eller flera parallella berättelser som har sin egen dramaturgiska kurva som ska passa in i huvudhandlingens dramaturgi. Genom att låta sidohandlingarnas dramaturgi löpa längs huvud-dramaturgin, kortare eller längre delar av den, kan de bidra till att förstärka och fördjupa handlingen.
Exempel: Har du läst eller sett Hungerspelen?
Med ett par exempel från boken/filmen Hungerspelen kan du få en uppfattning om hur ett par sidohandlingar kan löpa längs huvudhandlingen. Huvudhandlingen består av huvudkaraktären Katniss kamp i de dödliga Hungerspelen. Hon måste överleva alla de andra spelarna för att vinna.
- En sidohandling som löper längs större delen av huvudhandlingen är relationen till en annan spelare, som kommer från samma distrikt som Katniss.
- En annan sidohandling löper en kort bit längs med huvudhandlingen. Det är alliansen med en liten flicka som också är med i spelet.
Varför ska du kunna detta?
Som författare är det bra att förstå och ha kunskap om dramaturgins struktur eftersom det då blir det lättare att
- få till berättelsens bärande delar (när händer vad, och var passar det bäst in)
- växla i tempo under handlingen (balans genom lugnare och intensivare partier)
- väcka intresse och engagemang (läsaren vill veta hur det ska gå)
- hålla koll på olika trådar (huvudhandlingens och sidhohandlingarnas)
- få till ett starkt fokus (kärnan i berättelsen blir tydligare)
- bygga upp spänning (hur ska karaktärerna hantera allt)
- skriva en berättelse som håller kvar läsaren hela vägen!
Vill du lära dig mer om skrivhantverket och hur du bygger upp din berättelse kan du ta del av någon av mina skrivkurser, exempelvis kursen Skriv en roman – din väg till ett välskrivet manus!
Upptäck vad du får för hjälp och vad du kan lära dig i de olika kurserna genom att kika in här på hemsidan.
De fina bilderna i inlägget kommer från Pexels